Mamma till William

♥ Det här med att inte få sova..

Att få sova hela nätter är det väl ingen nybliven förälder som förväntar sig, även om man såklart hoppas! Williams första veckor var som det oftast är, upp-och nervänt dygn och inga som helst rutiner. Men det rättade till sig ganska snabbt! Om jag minns rätt så var det mellan 2-3 månader som han faktiskt kunde sova 8-9 timmar i sträck. När han var 1 månad började han sova i egen säng, fast i samma rum som oss såklart. Det bådade gott! Men helt plötsligt började han vakna för mat igen. Inget konstigt tänkte vi, han ”ska” ju egentligen äta på nätterna när han är så liten. Nu är han snart 6 månader, och i ungefär 3 månaders tid så har han inte sovit mer än några få timmar innan han vaknar. Det har egentligen inte spelat någon roll hur vi gjort med mat, sömn på dagen, vanor osv, ibland vaknade han mitt i natten pigg och ibland sov han, helt utan samband.

Sista veckorna har det varit extremt. Han somnar efter 12, sover oroligt hela nätterna och vaknar och skriker och skriker. För att inte tala om nattningarna, de tar timmar och består antingen av gallskrik och tårar eller skratt.. Han ÄR jättejätte-trött, men han kommer inte till ro. Det slutar alltid med att vi får sätta honom i gungan för att ingenting annat fungerar. Nu är han dock snart för stor för gungan och vi vill självklart också att han ska kunna komma till ro utan den. Vi har testat allt. Tobias och jag har varannan natt, något väldigt märkligt är att mina nätter kan han vakna 6-7 gånger utan problem, men på Tobias nätter max 2-3. Byt nätter då tänker ni? Det har vi gjort, och han lyckas ändå pricka in mina nätter. Detta har resulterat i att jag är totalt slutkörd. Jag har inte fått sova på snart ett år. Graviditeten var katastrof och jag sov knappt någonting sista tiden, och dessa 6 månader har jag inte sovit en enda hel natt. Jag vet att man säger att man inte får sova första halvåret. Men nu är det extremt. Vad vi än gör så bara skriker han, vi testar allting men ingenting är fel och ingenting hjälper.

 

Så nu gjorde jag upp ett ”schema” som vi ska följa så gott det går, med fasta tider för mat och vila. Vi ska också ta bort nattmatningen då han faktiskt inte behöver mat på nätterna längre, men framförallt för att han inte äter när han vaknar ”för mat”. Han vaknar antagligen av ren vana för han äter kanske 20-30 ml i snitt.. Sen somnar han igen, för att vakna en stund senare för samma sak. Så nu ska vi testa att ge honom vatten i nappflaskan när han vaknar så han tillslut inser att det inte kommer någon mat. Kanske låter hemskt om man inte har läst om det, men det är det faktiskt inte! Man märker om han verkligen är hungrig och då får han självklart mat ändå. Inatt somnade han runt 12, vaknade vid 2 och fick då vatten. Suttade lite, gav upp och somnade om. Han sov utan mat till 8! Dock rörde han sig och sov oroligt hela natten så jag sov sammanlagt 4 timmar. Så imorse fick vi dra upp honom vid 8 för att han skulle kunna sova ikväll. Vi har följt schemat så mycket som det går idag och det har gått hyfsat. Men ja, nu har nattningen pågått ett tag och det är skrik och likadant. Jag vet att det blir kaos när man vänder om allting och försöker få rutiner på det men jag vet inte.. Vi känner oss kluvna antar jag. Om man ska köra ”metoder” till punkt och pricka eller inte. Rent spontant känns det inte bra för någon utav oss att ”ta ifrån honom allt” på en gång och vända allt upp och ner för honom. Det känns bättre att ta det stegvis, t.ex låta han somna med mat men bara få vatten på natten. Frågan är ju om det fungerar, om det tar bort kopplingen mellan mat och sova. För så här kan vi faktiskt inte ha det länge till. Uppepå detta har jag skola och Tobias jobb (som vi själva valt att sköta samtidigt parallellt, ja) så vi kan liksom inte ”sova när han sover” och ta igen oss på det sättet. Att vara uppe och natta honom till 12 för att sedan sätta mig och plugga några timmar (för det är på kvällar & nätter jag får sköta plugget) och sedan sova 2-3 timmar innan jag måste dra upp honom vid 8 för att få in honom i rutiner orkar man inte länge.

Är det någon som känner igen sig? Som har tips? Ikväll gallskrek han vad jag än gjorde (han var riiiiktigt trött) men efter ett par timmar satte jag honom i gungan och han somnade på knappt en minut. Jag fattar inte?? Gränsen på gungan är 9 kg och han är snart där så just nu känns det ganska hopplöst. Vad gör vi sen? Han är världens gladaste kille som charmar allt och alla, men när det kommer till sova så vänder han totalt.

Nu har det iallafall fungerat med vatten i flaskan två nätter utan problem, så nattmatningen är förhoppningsvis påväg bort. Om vi får sova hela nätter så kanske vi får mer ork att ta oss igenom dessa nattningarna, och mer ork att förändra små saker stegvis. Jag förstår ju att man inte kan ändra ALLT på en gång så nu får vi göra såhär. Ta lite i taget. Måste vara riktigt jobbigt för honom också att inte kunna somna, lilla gubben

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats